<

24 timmar.

Promenerar genom ett höstruskigt Göteborg med Louise och två matkassar. Kliver in i hennes lägenhet där det tänds ljus, packas upp matvaror och börjar kokas färsk pasta. Pratar om folk i klassen, äter pastasås och skrattar, struntar i att vi ska gå upp och göra något jobbigt om åtta timmar. Hinkar i oss fruktte, visar bilder på Facebook och berättar om familj, vänner, ex och livet innan Humanisten. Somnar brevid varandra i ett kuddhav klockan 22.30 fast det är fredag.
 
Klockan sex på morgonen ringer klockan. Går upp, nynnar på en galen låt och äter svartvinbärsfil. Kramar hejdå på Louise och ropar lycka till du också i trappuppgången. Åker vagnen till Korsvägen med fler morgontrötta. Packar om Kånken hemma och promenerar till skolan som är fylld till brädden med gymnasieelever i Henri Lloyd-jackor. Går till H420 i språkskrapan, ett litet syrefattigt klassrum med en pappersbuntar och nummerlappar uppradade på bänkarna. Lyssnar på instruktioner och inser att den himla linjalen som köptes speciellt för det här ligger hemma på sängen. Det finns en papplinjal i bunten, åh skönt. Löser sen så många mattetal som hinns med och skummar svåra engelska texter som ska tolkas. Äter clementin och andas frisk luft varje rast. Frågar okända snälla tjejer hur de tycker det går (jo bra, men matten är svår). Strömmar ut ur byggnaden 16.20 med två hundra lättade ungdomar som lagt hela sin lördag på att testa sina kunskaper.
 
Går hem, packar, åker till Skara. Kramar mamma, kramar hundar, ser på Så mycket bättre och planerar secondhandrunda. Idag skrev jag Högskoleprovet för första gången och nu ska jag sova. 
 
Godnattsilviavink på er!
 
 
 

Det var ju ganska likt.

Första dagen på idéhistoriekursen gick jag fram till en tjej som skön ut när det var rast. Hon verkade inte heller känna någon så jag liksom halvsprang ikapp och sa hej.
 - Hej! sa hon. 
 - Letar du också efter en toalett? sa jag.
 - Ja, sa hon. 
Sen gick vi genom det okända biblioteket tillsammans och sa att "Ja, kursen verkar ju kul men oj vad få som verkar vara nyinflyttade här. Och ja, det är första kursen för mig också." Vi hittade en toalett, köpte kaffe och sen började rasten ta slut. 
- Vad heter du förresten? sa jag.
- Jag heter Louise, sa hon.
- Jaha, jag heter Lovisa så det var ju ganska likt, sa jag och kände mig lite tappad. 
Men efter föreläsningen lunchade vi ihop och sen dess har det inte gått en dag utan att jag och Louise setts eller hörts. Tänk vad bra det kunde bli alldeles direkt. 
 
Idag hängde jag hos Louise (till höger) och hennes kompis Therese. Vi har pluggat, ätit lunch, promenerat och tittat på roliga Youtube-klipp.
 
Jag tycker dom har det så himla mysigt hemma och skriver upp på min bucket list: bo med en bästa vän. 

These Days.

Idag har jag:
*Pluggat
*Yogat
*Vitaminboostat
 
Vissa dagar är inte mer händelserika än så. Eller ganska dagar många är ju sådär egentligen, vakna, äta, plugga, dricka kaffe, plugga, äta, plugga, träna, äta, sova. Fast jag tänker att jag ska bli himla bra på att göra vardagslyxiga aktiviteter för nu känns det som att den deppiga hösten är här. Den som åstadkommer kyliga vindar in i märgen, piskregn och grådassigt ljus. Ofantiga mängder te, kvalitetshäng och värmeljus är grejer som motverkar allt det där bäst tycker jag. Andra peppiga aktiviteter att se fram emot är Skaras fina filmfestival som jag absolut kommer åka hem för och en inplanerad resa till Axelina i Färnebo. Sen får man ju snart börja peppa jul också - inte långt till första glöggen, jullåten och (i min värld) heliga första advent. 
 
För snart ett år sen åkte jag och Axelina till London för att hälsa på Jonas, en typiskt bra hötsaktivitet. Kommer ihåg att staden började bli julig, utekvällarna var oslagbara och att jag smakade mulled wine för första gången. Det var lite som glögg. Vad mycket som hänt sen dess egentligen... då hade jag precis startat blogg, inte varit i Frankrike, inte bott i Göteborg. 
 
Gårdagens vitlökschock ersattes idag med ingefärs- och citornte, blåbärsproviva och bärgröt. Försök ta mig om du kan, förkylningen.
 

Rumfix och vitlökstrix.

I helgen vände jag uppochner på mitt rum för att damma, dammsuga och plocka ihop allt igen. En ganska bra aktivitet när man ändå är trött efter hemmafest och nefertitihäng. Tycker förresten det är en så fin klubb - alla sorts människor och himla opretentiöst. 
 
Sen tvättade jag liksom ALL tvätt så nu har min garderob blivit dubbelt så stor. 
 
Tadaa!
 
Tycker så himla mycket om det lilla stringbordet som jag köpte i somras. Nu får peppiga böcker och den bästa muggen pryda. 
 
Gjorde ett nytt litet tavelkollage också - klippte i tidningar och franska vykort. Bilden på Karin är tagen i Prag år 2008 och den på mig och Axelina tog Karin som ett projekt i Foto A. Tycker det märks att vi är lite yngre men ändå oss lika. 
 
Ikväll ser jag på Homeland och sväljer vitlök. Blev tipsad att det kan hindra min hotande förkylning från att bryta ut så jag drog på 5 pressade klyftor och massa hummus på grovt bröd. Det gick faktiskt ner utan problem men inväntar nu bara svettning och hyperventileringen *preppar med 2 liter vatten*.

God morgon måndag.

Såhär var lite av min helg.

I fredags kom Julia med tåget. Vi drack tentaöl med mina klasskompisar innan åkte vi hem och lagade mat i två timmar. Hade tänkt orka ut igen men bestämde oss för att stanna hemma och se på serie (Julia) och sova (jag) istället. 

Lagade nog godaste maten hittills i Göteborg. Mozarellabiffar med rotsaker i ugn i enorma mängder. Man känner sig aldrig så rik som när man har 6 matlådor i frysen, för att nästan citera Ernst. 
 
I lördags morse promenerade vi till Haga och åt brunch med Eva. Obeskrivlig mysfaktor på kafé Kringlan!

Fin!
 
 
Sen blev vi sugna på att gå på Beyond Retro så då gick vi dit. 
 
I Lördags kväll var vi hos min klasskompis och åt middag och spelade ett kombinerat Med andra ord/Charader. Fin helg rakt igenom. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

What happens in the läsesal.

Idag har jag suttit i den tysta läsesalen hela dagen och skrivit klart min seminariefråga. Så himla lättande och skönt att jag fick bättre flyt och blev nöjd med resultatet. Vid sådana här tillfällen behöver jag säga till mig själv: Se där Lovisa! klart det löser sig. Du är ju grym så varför skulle det inte göra det? Så. Då var det sagt. 

Jag tycker förresten om läsesalen. Tystnaden är kompakt på ett bra sätt. Koncentrationen nästan vibrerar i luften och man kan gå in i sig själv till hundra procent. Och när man behöver koppla bort Machiavelli en stund kan man bara lyfta blicken från sitt lilla bord och kika på vad andra har för sig. Eller studera den fina sextiotalsinredningen eller alla gamla uppslagsverk som står där. Är man trött kan man vila huvudet i händerna och nicka till en stund. 

Pinsamma saker jag gjort i läsesalen
* Går in med musik i öronen och slår mig ner vid ett bord. Tar efter ett tag av lurarna och inser att jag måste fört ett himla oväsen vid min entré när jag inser hur kompakt tystnaden är /*störig_tjej_93*.
* Blir påkommen av en person med att sitta och stirra på hen. 
* Kommer att tänka på nåt kul och får stora svårigheter att kväva ett skratt. Till exempel dethär:
 
Pinsamma saker som skulle kunna hända i läsesalen
* Jag snubblar på datasladden och ramlar handlöst framåt. Varpå jag väser tyst "Jaaaag äääär okeeeeej" för att intre störa någon. Alla vill skratta men får inte pga tystnadsplikt och ej pk. 
* Jag spiller kaffe över hela golvet och får hämta massa pappershandukar att torka upp med. 
* Jag har glömt stänga av ljudet och hittar inte telefonen när det ringer ett alarm som jag glömt att jag ställt in. 
 
Fantastiskt vad tysnad kan göra med oss. Nu ska jag cykla upp för Johanneberg och gå på pilates. Puss
 
 

Där under träden bakom stängslet finns en stig för dig.

Vad gör man när man, efter en hel dags pluggande i biblioteket, inser att frågan man formulerat inte håller måttet? Att massa timmar gått åt till att underbygga en fråga som inte är relevant till ett seminarie som dessutom fungerar som tenta. 
 
Jo man tar buss 513 till Analysvägen och går genom ett industriområde till en parkeringsplats. Därifrån  går man sen fortfort runt Delsjön och lyssnar på hög musik även fast det regnruskar. Man luktar på höstkrispet och hejjar på förbipasserande. Och man fortsätter gå fast en av dem säger att slingan är sex och en halv kilometer och det blir mörkt om en halvtimme. Och man fortsätter gå när regnet går från dugg till strid ström till ösregn och jackan läcker. 
 
 
När man kommer hem duschar man bort det kalla, tar på sig raggsockar och pyjamasbyxor. Sen äter man ostmackor med paprika och dricker te samtidigt som ens roomiesar lagar mat. Och man tittar lite mer på frågan, bestämmer morgondagens pluggdejt på kafé och tänker att det löser sig. Sen tänder man ljus och tittar på senaste avsnittet av Homeland.  
 
 
 

Fjärde till sjätte oktober.

Jag har återigen haft en sådär optimal helg. Älskar verkligen vardagslivskvalitet vilket är det enda de tre senaste dagarna levererat i form av

♥ Fredagsöl med Sanna och Gabriel som jag träffade i Aix. Sanna bor ju i Göteborg men Gabriel har jag inte träffat på länge så det var kul.
♥ Lördagsfrukost med samma fina sällskap. Pannkakor hos mig. 
♥ Teater med mamma, Fröken Julie på stadsteatern, följt av middag på en fantastisk och helknäpp restaurang. 
♥ Söndagspromenad över halva Johanneberg sen godaste frukosten på ett kafé i Haga. Mysigt med mammahäng.
♥ Dagsbio, Monica Z, med Gabriel och Louise som känner varandra från Jönköping. Tänk vad världen är liten. 
♥ Fika med Louise.
♥ Tvätta, städa, plugga, se på Bron på svtplay. 

Alltihop ackompanjerat av bästa nya låten på länge. 

Tyvärr hängde inte kameran med på så många aktiviteter men lite kan jag bjuda på. 


Jag och mamma fick vänta säkert en timme på att få bord på restaurangen. Men det var ingen fara för under tiden drack vi frozen margaritaz med passionssmak. 

Stället var mexikanskt och heter Puta Madre. Personalen var klädda i 20-talskläder och samlade på tequila.  


Jag var trött men ändå pepp.


Det kom rök från baren. Bara en sån sak. 

Och de blandade drinkar smaksatta med droppar från små silverflaskor.


20-talsjazz, bra stämning och knäpp inredning. 

 
På spårvagnen satt ett fint par, utanför var löven gula och solen varm. Tycker hösten alltid ska vara glödande.

Lovvan listar.

Vad har du på dig?


Tights, klänning, täcke, läppstift. 

Hur mår du?


Himla bra. Är lagom kvällstrött och nöjd för jag har städat garderoben. 

 

 

Vad ska du göra imorgon?

Diskutera källtexter från renässansen med min seminariegrupp och säga åh vad skönt att det är helg. 

Och på Lördag?

Då hälsar mammi på! Vi ska gå på teater och restaurang för hon har fyllt år. Behöver nog hänga lite med min kurslitteratur också.

Vad önskar du just nu?


Att hösten fortsätter vara mysig, att det inte vore så förbaskat svårt att veta vad man vill och att det fanns lite mer fritid avsedd för kulturevenamang i mitt liv. Och att jag hade en symaskin till hands.

 

 

Vad skrattade du senast åt?

Att Erasmus tänkte att fromma männikskor blir hänryckta då de skådar osynliga ting. Hade suttit och läst lite för länge i biblioteket tror jag. Fast ändå, vem skulle inte bli hänryckt av att se något osynligt liksom?

Vad grät du senast åt?

När jag såg Känn ingen sorg. Skrattgrät så att jag skakade för att det var så hemskt fast samtidigt så sjukt kul.

Senaste köp?

Keso, hallon, banan och sånt för att laga bananpannkakor när Astrid kom på kvällsmat.

 

 

Vad läser du just nu?

Fursten av Machiavelli och 300 sidor annan kurslitteratur. 

Vem sov du senast med?

Axelina. Gillar dagenefterkaoset när man haft sleepover, rivit ur halva garderoben och dansat till halv fyra på morgonen.

 

 

Senast sedda film?

Känn ingen sorg. 

Vem var den senaste som ringde dig?

Louise.

Vart vill du åka just nu?


Till Jonas i Stockholm, Axelina i Färnebo och Karin i Mexico. Annars gillar jag min position. 

 

 

Nästa planerade resa?

Förhoppningsvis en av de ovanstående.

Dagens bästa.


Att vakna till liv på morgonyoga, att göteborg har gatumusikanter som spelar Håkan Hellström och att mina klasskompisar är så fina och bra. 

Rutor, retro och renässanshumanism

Idag blev jag tågkuffsnostalgisk så här kommer en liten nostalgitripp till för precis ett år sedan. 

I Wien sprang jag och Julia in i världens största gatuloppis som hölls en dag om året, precis den dagen vi var där.   
 
Vi gick i secondhandaffärer och tittade på flanellskjortor. 
 
Och flanerade på stan. Såg adelsmänn som åt kebab till exempel. 
 
Fast det bästa var nog 4timmarshänget på jugendinredda Café Central. Kristallkronor, pianist och glansiga skedar. 
 
 
Jag köpte mockajacka och sen åkte vi vidare till Berlin. Där firade jag tysklands nationaldag själv på stan den 3 oktober för Julia var sjuk. Men det var ju lugnt. 
 
Saknar det här håret ibland.
 
Julia är eminent fotograf till några av bilderna. Nu ska jag gå till skolan och läsa källtexter, tror det är renässansförfattarnas vecka. Ha en fin dag yä!
 
 

RSS 2.0