Promenerar genom ett höstruskigt Göteborg med Louise och två matkassar. Kliver in i hennes lägenhet där det tänds ljus, packas upp matvaror och börjar kokas färsk pasta. Pratar om folk i klassen, äter pastasås och skrattar, struntar i att vi ska gå upp och göra något jobbigt om åtta timmar. Hinkar i oss fruktte, visar bilder på Facebook och berättar om familj, vänner, ex och livet innan Humanisten. Somnar brevid varandra i ett kuddhav klockan 22.30 fast det är fredag.

 

Klockan sex på morgonen ringer klockan. Går upp, nynnar på en galen låt och äter svartvinbärsfil. Kramar hejdå på Louise och ropar lycka till du också i trappuppgången. Åker vagnen till Korsvägen med fler morgontrötta. Packar om Kånken hemma och promenerar till skolan som är fylld till brädden med gymnasieelever i Henri Lloyd-jackor. Går till H420 i språkskrapan, ett litet syrefattigt klassrum med en pappersbuntar och nummerlappar uppradade på bänkarna. Lyssnar på instruktioner och inser att den himla linjalen som köptes speciellt för det här ligger hemma på sängen. Det finns en papplinjal i bunten, åh skönt. Löser sen så många mattetal som hinns med och skummar svåra engelska texter som ska tolkas. Äter clementin och andas frisk luft varje rast. Frågar okända snälla tjejer hur de tycker det går (jo bra, men matten är svår). Strömmar ut ur byggnaden 16.20 med två hundra lättade ungdomar som lagt hela sin lördag på att testa sina kunskaper.

 

Går hem, packar, åker till Skara. Kramar mamma, kramar hundar, ser på Så mycket bättre och planerar secondhandrunda. Idag skrev jag Högskoleprovet för första gången och nu ska jag sova.