Kanalpromenad, idyll och dramatik på hög nivå.
Vid tolv gick jag ut för att gå dit fötterna tog mig. Först till canal Saint-Martin i våra hoods.
På söndagar stängs mycket av trafiken kring kanalen av så att man kan fingå, cykla eller springa.
Eller äta lunch på ett trevligt kryp in. Orkar knappt hur fint det är att ha sådant här runt knuten.
Alltså blomsteraffärera! Vill fylla alla våra hyllor med hortensior och tulpaner.
Eller rosor eller prästkagar.
Detta antikvariat var stängt men annars var massvis av drömmiga småbutiker med vintagekläder, leksaker och anteckningsböcker öppna och redo att utforskas.
Salut!
Och en butik som gjorde de finaste tårtorna.
På denna hade jag slagits för att få äta upp miniavokadon. Givet.
På uteserveringen en decimeter från mig satt ett gulligt gaypar.
Och en tigerman! Om jag förstod rätt kände han inte damen utan hon vinkade honom till sig för att fråga om de skulle ta en kaffe. Sånt som bara händer i Paris tänker jag spontant.
Med ny energi strosade jag vidare och sprang över några vinkande Elisabeth II.
Och hennes motsats: en socialistisk dam.
Smällde nästan av när jag hittade en hel vintagemarknad och kände att nu har jag nog lite för bra flyt. Skulle snart visa sig mycket riktigt.
Tog en bild på dessa pälsiga damer precis innan den lilla katastrofen var framme...
ps1. obs bild censurerad från blod osv.
ps2. hoppas jag har självdistans nog att avslöja detta. Men jo, tror det.
Salut och allt för idag!
Mais ma pauvre fille, quel malheur! Hoppas knät är bättre och att du snart hittar några super-chica byxor på vintage-marknaden.
Oj, herregud, vilken knorr det blev där på slutet - det hade jag inte räknat med. Allt det där traskandet tog ut sin rätt på värsta möjliga sätt..
(Men jag kan ju mena att bilderna du fick till innan olyckan är jättefina...)
Jag måste förresten rekommendera en restaurang där i krokarna, som har massvis med goda galetter och crêpes! LuLu la Nantaise, ligger på 67, rue de Lancry..! Älskar stället, så mysigt! Ta dit pojken på en dejt, vetja ;)
Och med pojken menar jag din vän, givetvis. Haha, lät lite fel nästan... ;)
Alltså Lovisa, du är bäst i hela världen på att fånga ögonblicksbilder! Så fint!
Och stackars tjejen som slog upp knät och sen svimmade... tur att Florent kunde rädda dig!
Kram goding
