Lever och frodas.
Jag lever! tänka sig. Aix en Provence är så fint och vårigt så jag blirt alldeldes lycklig när jag går utanför dörren på förmiddagarna och inser att jag bor här. Hittills har det hänt så mycket att dagarna känts som veckor och flyter ihop till en enda sjok. Bra ord, sjok.
Allt är såklart spännande och kul fast lite uttröttande. De nya intrycken slukar massa energi men snart hittar jag nog vardagsrutiner. Nu ska jag traska iväg till skolan och hinner inte ge mer än detta livstecken. Men snart så! Snart får ni veta hur Aix och finlägenheten det ser ut, hur det är att stå på sig gentemot en fransk kontorskvinna och hur det känns i magen (mestadels bra för den som undrar).
Kommentarer
karin
Skönt att höra att du mår bra! Fin är du också. Kram!
Svar:
Lovisa
Trackback
