Fête de la musique.

Ur högtalarna dunkar housemusiken och det känns som att Montmartres kullerstenar vibrerar under mina fötter. Den lilla öppna platsen omges av rangliga hus och är här och nu en egen och ensam existerande värld. Klockan är två på natten, det är tjugotvå grader varmt och luften fullständigt skälver av ungdomens bekymmerslöshet. För trettiofem minuter sedan steg min vän ut från ett nio timmar långt arbetspass och själv befann jag mig i sängen. Men i natt är hela Paris en musikalisk folkfest och då tackar man inte nej.
 
bild.
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0